Jag delar upp mitt arbete i olika projekt som jag vanligtvis jobbar med under flera år. Jag arbetar med projekten växelvis och med flera ämnen parallellt. Jag är av samlarnatur och gör ofta bilder i serier. Mer är mer. Här är en presentation av ett urval av mina arbeten och projekt.

The works within the project Found vary in technique and expression, but they share a focus on the details of nature and a sense of quiet observation. Rosén uses materials such as charcoal, wax crayon, dry pastel and oil pastel to capture the textures and nuances of the natural objects.

“- In 2018 I started collecting rocks by drawing them. My interest in nature arose after I had worked with personal and emotional images that dealt with a big change in my life. I wanted to get away from myself and my feelings. Focusing on nature in my immediate area became a way of trying to live more in the present. On daily walks in my neighborhood I discovered rocks. I started collecting them. Instead of picking up physical rocks, I took photographs and later drew them.

My first stones were painted in acrylic and oil pastel on canvas in a small format. I mounted the stones in small box frames, similar to boxes with mounted butterflies in butterfly collections. I stored these boxes side by side in a drawing cabinet, which reinforced the feeling of a collection. As my collection grew I felt great satisfaction. The work was meditative, intuitively, full of pleasure, open and searching. Over time the desire to work in other formats and with other materials grew. Naturalistic depictions have left room for freer interpretations. Perspective and distance have shifted, from distance to close-up studies of surfaces with lichens and mosses. Color tones have been turned up.

My projects are carried out for a long time, usually for several years. When I follow a vocation and start working on a theme, I usually don’t know what it is about. The work guides me and answers to my questions are usually formulated during the course of the work. I see each individual drawing and painting as a small part of a larger whole. My personal goal with Found is to investigate and hopefully discover something previously unnoticed. To see something new in the subject or in the material I use, in myself or in my artistry. To be curious and have fun. Something doesn’t always have to be lost to be found. It can mean seeing something previously unnoticed with new eyes.”

Emelie Roséns konstnärliga projekt Upphittat består av en serie teckningar och målningar som utforskar naturens element – klippor, stenar, lavar och mossor – genom ett detaljerat och meditativt bildspråk. Genom att samla och avbilda dessa objekt undersöker Rosén begreppet “att hitta” snarare än att “förlora”, vilket för henne innebär att upptäcka det förbisprungna och det som ofta förblir osynligt.

Verken inom projektet Upphittat varierar i teknik och uttryck, men gemensamt är deras fokus på naturens detaljer och en känsla av stillsam observation. Rosén använder sig av material som ritkol, vaxkrita, torrpastell och oljepastell för att fånga texturer och nyanser i de naturliga objekten.

“- 2018 började jag samla på stenar genom att teckna dem. Mitt intresse för naturen uppkom efter att jag en längre tid arbetat med bilder som behandlade en stor omställning i mitt liv. Jag ville komma bort från mig själv och mina känslor. Att rikta blicken på naturen i mitt närområde blev ett sätt att försöka leva mer i nuet. På dagliga promenader i mitt närområde upptäckte jag stenar och började samla på dem. Istället för att plocka hem fysiska stenar fotograferade jag dom för att senare teckna dem.

Mina första stenar målades i akryl och oljepastell på duk i ett litet format.Jag monterade stenarna i små lådramar, likt lådor med monterade fjärilar i fjärilssamlingar. Dessa lådramar förvarade jag sedan liggandes sida vid sida i ett ritningsskåp vilket förstärkte känslan av en samling. När min samling växte kände jag stor tillfredställelse. Arbetet var meditativt, intuitivt, lustfyllt, öppet och sökande. Med tiden växtes lusten att arbeta i andra format och med andra material. Naturalistiska avbildningar har lämnat utrymme för friare tolkningar. Perspektiv och avstånd har skiftat, från distans till närstudier av ytor med lavar och mossor. Färgtoner har skruvats upp.

Mina projekt bedrivs under lång tid, oftast under flera år. När jag följer ett kall och börjar arbeta med ett tema vet jag oftast inte vad det handlar om. Arbetet leder mig och svar på mina frågor brukar formuleras under arbetets gång. Jag ser varje enskild teckning och målning som en liten del av en större helhet. Mitt personliga mål med Upphittat är att få undersöka och förhoppningsvis upptäcka något tidigare ouppmärksammat. Att se något nytt i motivet eller i materialet jag använder, hos mig själv eller i mitt konstnärskap. Att vara nyfiken och ha roligt. För att upphittas behöver inte alltid något vara borttappat. Det kan innebära att du ser något tidigare ouppmärksammat med nya ögon.”

The project was born out of personal upheaval, when a serious illness forced the artist to find a way to process her thoughts and feelings. To escape the emotional weight, Rosén turned to museums, flea markets and antique shops, where she found solace and tranquility by looking at sculptures. The faces, often anonymous and unspecified, became a gateway to other times and lost lives.

The project moves beyond the individual self and illuminates universal themes of loss, the passage of time and how we relate to our own history – a reminder that the past is always present in our present.

I det konstnärliga projektet Eko, undersöker Rosén förhållandet mellan det förflutna och nuet genom teckningar av äldre skulpturer. Namnet Eko anspelar på ljudfenomenet där ljud reflekteras och hörs med fördröjning, som om det kommer från en annan tid. På samma sätt fungerar Roséns porträtt som reflektioner, en fördröjning av något som varit. 

Projektet föddes ur personlig omvälvning, då ett allvarligt sjukdomsbesked tvingade konstnären att hitta en väg att bearbeta sina tankar och känslor. För att undkomma den känslomässiga tyngden vände sig Rosén till museer, loppmarknader och antikaffärer, där hon fann tröst och stillhet genom att betrakta skulpturer. Ansikten, ofta anonyma och ospecificerade, blev en port till andra tider och förlorade liv. 

Projektet rör sig bortom det enskilda jaget och belyser universella teman om förlust, tidens gång och hur vi förhåller oss till vår egen historia – en påminnelse om att det förflutna alltid är närvarande i vårt nu.

I projektet Vardagliga utforskar Emelie de ögonblick som ofta förloras i vardagens brus — de små stunderna som tillsammans bygger våra liv och formar vilka vi är. Med hjälp av mjuka pasteller skapar hon bilder som rör sig mellan det föreställande och det abstrakta. Bilder som hyllar vardagens poesi och det som ofta passerar obemärkt.

Arbetstiteln Everydays uppkom ur en önskan att fånga en känsla i de mest vardagliga — ljuset över ett köksbord, en oansenlig skugga på golvet, tystnaden mellan två människor.

Mellan abstraktion och figurativ gestaltning låter Emelie motiven framträda i en form av visuell mellanzon — en plats där objektens identitet varken är fast eller upplöst, utan konstant omförhandlas.

Genom att arbeta lager på lager med pigment låter jag motivet långsamt träda fram, som en viskning snarare än ett rop. Färgerna bär en egen känsloton, där det flyktiga och mjuka blir lika betydelsefullt som det konkreta. Pastellens stoffliga karaktär och dess benägenhet att både fästa och smulas sönder blir en metafor för själva erfarenheten av det vardagliga: ömtåligt, fragmentariskt och samtidigt genomträngande.

My project Metamorfos originates from the life-changing experience of becoming a mother. During my parental leave I found a lace curtain at a flea market. The curtain became a springboard for a series of detailed, time-consuming pencil drawings. When trying to reproduce the texture and transparency of the lace fabric, I found a new way of drawing. I began to trace the surface on top of my drawings as a raster. I drew a lone standing woman wrapped in fabric so that only her silhouette could be seen. As one woman became several. The women began to move and take their place in the room, grayscale turned to color. I started experimenting with mixing pencil and pastel. My drawings came to reflect an event in my life when reality changed drastically. I became a mother and the time after that can be divided into a before and after. As a mother, I felt trapped at the same time as the boundaries of the room were redrawn and became larger. My life no longer included only myself and the boundaries of my SELF were diffuse. I was lost and afraid in my love that transcended all. But in the vulnerable and unknown, I found myself again.

Mitt projekt Metamorfos har ursprung i den för mig livsomvälvande upplevelsen att bli mamma. Under min föräldraledighet hittade jag en spetsgardin på en loppis. Gardinen blev en språngbräda till en serie detaljerade, tidskrävande blyertsteckningar. Vid försök att återge textur och genomskinlighet i spetstyget hittade jag ett för mig nytt sätt att teckna. Jag började strecka ytan ovanpå mina teckningar som ett raster. Jag tecknade en ensam stillastående kvinna omsluten av tyg så att bara hennes siluett kunde anas. Allteftersom blev en kvinna till flera. Kvinnorna började röra sig och ta plats i rummet, gråskala blev till färg. Jag började experimentera med att blanda blyerts och pastell. Mina teckningar kom att spegla ett skeende i mitt liv då verkligheten drastiskt förändrades. Jag blev mamma och tiden kan efter det delas upp i ett före och efter. Som mamma kände jag mig instängd samtidigt som rummets gränser ritades om och blev större. Mitt liv innefattade inte längre bara mig själv och gränserna för mitt JAG var diffusa. Jag var vilsen och rädd i min kärlek som övergick alla gränser. Men i det sårbara och okända fann jag mig själv på nytt. 

By reproducing the same motif in different ways, in painting, in wire sculptures, and drawing, Rosén investigates the transformation of both form and meaning. Each medium offers a new way to approach and understand the motif, and through these variations, the artist reflects on how the perception of something can change depending on context and expression. Different techniques interact and nourish each other, each expression contributes to a deeper understanding of both form and content.

I projektet Omvandlingar undersöker Emelie Rosén hur ett och samma motiv kan omtolkas och transformeras genom olika tekniker och uttrycksformer. 

Genom att att återge samma motiv på olika sätt, i måleri, i metalltrådsskulpturer, och teckning undersöker Rosén förvandlingen av både form och innebörd.

Varje medium erbjuder ett nytt sätt att närma sig och förstå motivet på, och genom dessa variationer reflekterar konstnären över hur uppfattningen av något kan förändras beroende på kontext och uttryck.

Olika tekniker växelverkar och ger näring åt varandra, varje uttryck bidrar till en djupare förståelse av både formen och innehållet.